Det här arbetet är byggt på en jämförelse mellan två radioreferat av två handbollsmatcher, sända i Radiosporten under februari/mars 2012. Det ena referatet speglar en match med kvinnliga utövare, och det andra en med manliga.Utgångspunkten har varit en kritisk diskursanalys, med liknande fallstudier och tidigare forskning inom närliggande områden som stöd.Syftet med studien har varit att belysa ett område som tidigare varit relativt outforskat, samt att bidra till en medvetenhet inom branschen om hur dam- respektive herridrott bevakas och vilka skillnader som finns.Resultatet visar att det finns stora likheter i referaten, men också skillnader som är viktiga att ta i beaktning. Jag kunde se fyra teman som skiljde mellan dam- och herrmatchen. Det första som jag såg var att damhandbollen presenterades som något som avvek från normen ? herrhandboll.

The world today is not an equal place. We see children starve, people being discriminated and women?s rights being neglected. The media coverage of women?s sports is no exception.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de svenska tidningarna porträtterade de svenska manliga respektive kvinnliga OS-deltagarna i Sotji 2014. Tidigare studier har visat att en olik porträttering görs mellan herr- och damidrottare. Materialet har jämförts mot tidigare framtagna diskursteman av Judit Bérczes. Utifrån detta har tre diskursteman tagits fram samt ett kort avsnitt som behandlar hur mycket utrymme herrarna respektive damerna får i media. Det första diskurstemat heter ?den ambivalenta framställningen? och behandlar tidningarnas givande av svaghetsegenskaper parallellt med styrkeegenskaper kring en idrottares prestation.

Bakgrund och problem: Elitidrotten i Sverige har på senare år inom främst fotboll ochishockey blivit en miljardindustri. Föreningarna liknar allt mer affärsdrivande företag där alltstörre fokus läggs mot ekonomin. Det sportsliga är dock kärnverksamheten och ett problemsom uppstår vid styrningen är att elitidrottsföreningarna måste beakta både ekonomiska ochsportsliga mål för att nå framgång.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och förstå hur ekonomiska och sportsligamålsättningar kombineras i elitidrottsföreningar för att nå ett helhetsresultat. Dessutom är ettsyfte att undersöka hur man kan föra ihop dessa målsättningar för att öka effektiviteten imålstyrningen.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på elitidrottsklubbar i Sverige inom fotboll ochishockey. Vidare är studien baserad på herridrott samt att uppsatsen är inriktad mot enstrategisk nivå, nämligen ledningen.Metod: Studien grundar sig på åtta kvalitativa intervjuer med ledningspersoner ifrån sex olikaelitidrottsföreningar för att skildra hur ekonomiska och sportsliga målsättningar kombineras.Det empiriska materialet har främst analyserats utifrån existerande teorier om kort och långmålformulering för att kunna dra slutsatser angående elitidrottsföreningarnas målkongruensmellan ekonomiska och sportsliga mål.Resultat och slutsatser: Uppsatsens resultat visar att de sportsliga målen är primära och deekonomiska målen är sekundära i en elitidrottsförening, där målkongruensen mellan dessa ärtämligen svag.